Botten is nådd
Nu ska jag ärligt erkänna att jag är där. På botten. Inte mått så här dåligt någonsin, behövs inte mycket för att tårarna ska rinna. Men det ska tydligen kännas att man lever sägs det. Det sägs även att det snart vänder vilket jag betvivlar starkt.
Det är nu jag inser vilka underbara vänner jag har och hur mycket dom verkligen betyder för mig. Vill bara säga Tack till dessa underbara varelser.
Och nu vet jag att det finns människor som gottar sig i att jag mår skit, ta för er !! My pleasure...
Im in real pain, take your life with cocain....
Jag saknar denna kille så enormt mycket, skulle verkligen vilja ha dig här nu !!
Älskar dig du finns i hjärtat <3 //Mamma
Vill inte ens gå upp på mitt rum, där står hans urna. Varje gång jag tittar på den blir jag påmind om det stora svek jag faktiskt gjorde mot min allra bästa vän. Ingen kan förstå hur det känns !!
Tårarna rinner nu, på ett vis skönt att bara släppa lite på trycket, måste ju försöka hålla skenet uppe på dagarna. Vill inte visa alla hur jag egentligen mår. Men nu vet ni.
Den enda fråga som ekar i mitt huvud just nu är : När ska det vända åt mig ??
Nu blir det dejta kudden, försöka ta sig igenom ännu en natt, blir förmodligen sömnlös.
God Natt !!
